Now dance fucker, dance

Jahapp!

 

Ingen uppdatering i Göteborg blev det men väl en nu när jag är hemma igen.

 

Torsdag: Mollie mötte upp mig iklädd regnjacka och stövlar, modell dagisbarn. Det var hur sött som helst. Vi åkte hem till henne och vilade upp inför den stora dagen.

 

Fredag: Började dagen med en stadig frukost och morgongymnastik. Sedan följde den obligatoriska paniken eftersom frisörskan hade dragit sig ur i sista sekunden vilket ledde till att det rådde en viss osäkerhet hurvida håret skulle vara kronan på verket eller ej. Dessutom hade fadern i huset fått problem med sin bil och var därför inte säker på att han skulle kunna köra oss senare på kvällen. Panik utbröt, helvetet frös till is och grisar började flyga. Vi lyckades mot all förmodan ta oss i kragen och gav oss av till en av Mollies vänner för att göra oss vackra och stiliga inför kvällens bravader. Väl där hemma blev det smörgåsar i stora lass och hårfixning i timmarna flera. Kvällen till ära gjorde jag världen en stor tjänst och plockade ut diverse störmoment från ansiktet, vilket Mollie var orolig att jag inte skulle hinna eftersom jag inte började med det förrän den sista timmen. Tänkte bara inflika att jag hann.
När alla klänningar och kostymer var på så begav vi oss ut i trädgården för fotografering. Båda damerna var mycket vackra och jag var för en gångs skull ganska stilig.

 

 

 

 

 

 

 

 


Vår bil till balen anlände strax efter och vi åkte iväg. Innan vi var framme skulle vi göra ett stop till, denna gången på deras skola där det skulle fotas flitigt utanför. Det blev många fina bilder där och jag fick träffa några vänner som jag inte tidigare stött på, många hälsade med kommentaren: "Åh Skånska är så gulligt!". Jag har inget mer att säga om det.


När det tagits bilder och poserats i alla möjliga vinklar och kombinationer drog vi vidare mot balen. Redan nu började min dam ångra att hon valt de jättefina skorna med kriminellt höga klackar som dessutom blev snedslitna på kullerstenen som täckte gatorna. Väl framme träffade vi ytterligare folk och jag fick plötsligt fler händer att skaka, tror aldrig att jag sagt mitt namn lika många gånger under en kväll som då. Vi stod i kö i vad som kändes som en evighet och blev, när vi kommit fram, filmade och fotograferade, precis innan ingången. 
Därefter blev det välkomstdrink, och mat. Menyn bestod av:

 

1. Aptitretare (liten, fyrkantig brödbit med skagenröra)

 

2. Potatisgratäng, oxfilé och grönpepparsås

 

3. kaffe och någon sorts chokladkaka.

 

Under tiden maten pågick hölls det pinsamma tal och killen mitt emot mig lyckades lura till sig en större mängd alkohol än vad som var tänkt. Det var otroligt underhållande. 
Sen gick min dam och pudrade näsan och vi missade valsen på grund av den extrema kön till damernas. Vi tog dock igen det senare genom att skaka de lurviga i princip non stop. Mollie led av att hennes fötter ständigt gjorde henne påmind om de onda skorna. 

Vi seglade hemmåt vid 3-tiden, med onda fötter men nöjda med kvällen. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är tyvärr med skam i kroppen jag erkänner att jag rökte på balen. Jag svek mitt löfte om ett bättre liv och förpestade mina gråtande lungsäckar än en gång. Till mitt försvar var det endast, och då menar jag endast den kvällen som rökpinnen hängde i min mungipa. Så nu får vi börja om på ruta ett igen, och det är därmed min 2:a rökfria dag idag. Prisa gudarna!

 

Lördag: Tanken var att vi skulle tillbringa dagen på nordens största nöjespark, de gröna kaninernas hem, Göteborgs stolthet......... LIIIIIIIIISEBEEEEEEEERG! Tyvärr blev det inte riktigt så. Låt mig berätta varför. 

Vi vaknade cirkus klockan femtonhundra, och vi skulle möta Mollies vän klockan 16. Good luck Chuck. Snabb frukost och en hopp i duschen för att tvätta av den värsta balsvetten. Hjärtat hade dessutom en mild baksmälla att tampas med och började ångra sin iver att få åka den nya snurrande saken som har slagits upp på nöjesparkens marker. Så vi var klara, jag hoppade ut i hallen för att kunna komma i mina skor och likt ett litet barn, skutta in i det förtrollade landet. Min lycka blev dock kortvarig när jag till min stora förskräckelse upptäckte att mina skor inte fanns där de borde. Det visade sig att vår skjuts till balen hade slängt av våra kläder där hemma, men glömt skorna som nu befann sig långt borta i ingenmansland. Återigen utbröt total panik, och ännu mer när vi fick reda på att hon inte skulle komma hem förrän idag (söndag), vi blev därmed lite osäkra på om jag skulle få med mina älskade Cirka-sulor hem. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi tog det som en man och beslöt oss för att bara ta det lugnt istället. Det slutade med en hel del vin och Cultureclub DVD:n på för hög volym, i alla fall om man ska tro lillebror i huset som våndades. 
Sen kom Bettan hem och returnerade skorna till vår stora förtjusning. 

 

Nu är det ju söndag och idag har det rests till Skåne, och inte jättemycket mer. Sitter nu, som ni märker, och skriver här och ska väl gå och lägga mig inom inte allt för många timmar skulle jag tro. 

 

Det är allt för ikväll. God natt på er alla!

/Martin


Kommentarer
Postat av: Annie

Har inte hunnit kommentera än, men fan va kul att ni har startat en blogg! Man hör ju inget från dig annars, Mört. Riktigt fin på balen, skippa nu skrotet i huet framöver ;)

2009-05-11 @ 17:26:16
Postat av: Martin

Nä jag vet, jag är lite dålig på det.. Tackar tackar för den vänliga kommentaren Annie. Har själv haft funderingar på att skippa skrotet, vi får se heltenkelt

2009-05-11 @ 17:57:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0