Studenten
Var ska jag ens börja? Den senaste veckan har varit omtumlande, förfärlig & underbar på en och samma gång.
JAG HAR TAGIT STUDENTEN! Men vi ska ta allt i rätt ordning.
Först och främst har vi hunnit med lite partajande hemma hos Albin och Jessika, vi halkade in där på en studentmiddag som på ett bananskal och tackade självklart inte nej till gratis mat och alkohol (okej, alkoholen var inte gratis, men det låter bättre att skriva så). Där fick vi också höra Pärleporten sjungas av Per och Göran Persson, och jag överdriver inte nu, minst 100 gånger. Det kan vara den nya party-grejen.
Förra fredagen bestämde jag och Martin oss för att besöke Liseberg, det sägs vara roligt att vara där, som infödd Göteborgska och van Lisebergs-besökare tvivlade jag lite på detta, men vi hade faktiskt riktigt kul. Vi gick på riktigt hårt redan från första minut och körde alla värstingar direkt. Sedan fick jag för mig att vi skulle åka Jukebox (way to go, Mollie) varav jag började må riktigt illa. Nog för att jag mår illa av att snurra, men ju längre tiden gick desto sämre mådde jag. Tillslut åkte vi hem, och tur var väl det, för så fort jag klev av bussen stod spyan som en fontän ur halsen på mig. Hejdå Liseberg och hej magsjuka.
Efter Jukebox, ser jag inte lite blek ut?
Hela helgen låg jag och kräktes med och på Martin, ungefär, som hjälpte och tog hand om mig som världens raraste pojkvän han är. Han blev ju naturligtvis också smittad, men spydde inte en enda gång otroligt nog. Men, magsjuka kan ju yttra sig även i andra obehgaliga former.
Iallafall mådde jag lite bättre lagom till dagen med stort D, nämligen min student!
Jag orkade med champagnefrukost, tråkigt tal i aulan och utspring helt galant. Det var en helt underbar dag med otroligt fint väder. När var dags att åka flak mådde både jag och Martin inte något vidare bra och efter vi åkt klart och kommit hem däckade vi i min säng, sjuka och ynkliga, och missade min egen studentfest. Härligt.
Nu sitter jag här själv och tänker tillbaka på den jobbiga och samtidigt roliga veckan som gått, Martin var tvungen att åka ner till Skåne som allra hastigast idag eftersom han... Hmm, han borde faktiskt får skriva om detta själv, så jag ska inte avslöja någonting. Jag kan bara säga att hans otur har vänt totalt, den jäveln har hela framtiden utstakad perfekt framför sig nu. Han har alltså riktigt goda nyheter. Mer säger jag inte.
Nu ska jag städa lite, så kul har jag det en lördag. Sedan måste jag kolla efter lite jobb, fast jag orkar inte irktigt stressa med det, inte riktigt än. men, jag är ju trots allt arbetslös på riktigt nu. Och vet ni vad, det känns helt fucking underbart!
/Mollie
JAG HAR TAGIT STUDENTEN! Men vi ska ta allt i rätt ordning.
Först och främst har vi hunnit med lite partajande hemma hos Albin och Jessika, vi halkade in där på en studentmiddag som på ett bananskal och tackade självklart inte nej till gratis mat och alkohol (okej, alkoholen var inte gratis, men det låter bättre att skriva så). Där fick vi också höra Pärleporten sjungas av Per och Göran Persson, och jag överdriver inte nu, minst 100 gånger. Det kan vara den nya party-grejen.
Förra fredagen bestämde jag och Martin oss för att besöke Liseberg, det sägs vara roligt att vara där, som infödd Göteborgska och van Lisebergs-besökare tvivlade jag lite på detta, men vi hade faktiskt riktigt kul. Vi gick på riktigt hårt redan från första minut och körde alla värstingar direkt. Sedan fick jag för mig att vi skulle åka Jukebox (way to go, Mollie) varav jag började må riktigt illa. Nog för att jag mår illa av att snurra, men ju längre tiden gick desto sämre mådde jag. Tillslut åkte vi hem, och tur var väl det, för så fort jag klev av bussen stod spyan som en fontän ur halsen på mig. Hejdå Liseberg och hej magsjuka.
Efter Jukebox, ser jag inte lite blek ut?
Hela helgen låg jag och kräktes med och på Martin, ungefär, som hjälpte och tog hand om mig som världens raraste pojkvän han är. Han blev ju naturligtvis också smittad, men spydde inte en enda gång otroligt nog. Men, magsjuka kan ju yttra sig även i andra obehgaliga former.
Iallafall mådde jag lite bättre lagom till dagen med stort D, nämligen min student!
Jag orkade med champagnefrukost, tråkigt tal i aulan och utspring helt galant. Det var en helt underbar dag med otroligt fint väder. När var dags att åka flak mådde både jag och Martin inte något vidare bra och efter vi åkt klart och kommit hem däckade vi i min säng, sjuka och ynkliga, och missade min egen studentfest. Härligt.
Nu sitter jag här själv och tänker tillbaka på den jobbiga och samtidigt roliga veckan som gått, Martin var tvungen att åka ner till Skåne som allra hastigast idag eftersom han... Hmm, han borde faktiskt får skriva om detta själv, så jag ska inte avslöja någonting. Jag kan bara säga att hans otur har vänt totalt, den jäveln har hela framtiden utstakad perfekt framför sig nu. Han har alltså riktigt goda nyheter. Mer säger jag inte.
Nu ska jag städa lite, så kul har jag det en lördag. Sedan måste jag kolla efter lite jobb, fast jag orkar inte irktigt stressa med det, inte riktigt än. men, jag är ju trots allt arbetslös på riktigt nu. Och vet ni vad, det känns helt fucking underbart!
/Mollie
Kommentarer
Trackback
